Regeringen, ni sviker våra barn
Johan Rockström, Elin Röös med flera: Nya livsmedelsstrategin bortser från folkhälsa och klimat
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2025-03-28
DEBATT. Regeringen har presenterat vad som sägs vara en livsmedelsstrategi. Det är en strategi med viktiga satsningar för beredskap, konkurrenskraft och export.
Men satsningar på folkhälsa och minskad klimatpåverkan från livsmedelskonsumtionen lyser med sin frånvaro.
Vi befinner oss mitt i en folkhälsokris. Men förbluffande nog nämns knappt folkhälsa i Livsmedelsstrategin 2.0.
Det är inget annat än ett stort svek mot våra barn och unga.
Mer än 50 procent av den vuxna befolkningen i Sverige är överviktiga. Bland nioåringar är siffran 36 procent. Inte ens en av tio ungdomar får i sig den rekommenderade mängden frukt och grönsaker.
Utvecklingstakten är alarmerande och för med sig stort personligt lidande och stora samhällskostnader.
Även från ett beredskapsperspektiv har försvaret varnat för att svenska folkets övervikt kan påverka både den enskilda individens förmåga att klara kriser och samhällets samlade motståndskraft.
Vi befinner oss också i en klimatkris. Trots detta nämner inte livsmedelsstrategin hur utsläppen från maten vi äter ska minska.
Det är på plats att påminna om att redan nu vid knappt 1,5 graders uppvärmning har klimatförändringarna lett till ökande extremväder som slår mot jordbruksproduktionen globalt, i Europa och i Sverige. En av drivkrafterna bakom de skenande matpriserna är just att skördar slagits ut eller kraftigt minskat på grund av översvämningar, torka och bränder.
Våra barn förtjänar bättre än politisk tystnad i frågor som avgör deras framtid.
Det vi äter står för cirka en fjärdedel av hushållens konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen i Sverige – lika mycket som från transporterna.
Sverige är faktiskt ett av de länder i världen med högst klimatavtryck från maten. Forskningen visar tydligt att förändrade kostmönster i den rika delen av världen är en central klimatåtgärd för att klara Parisavtalet.
En central åtgärd som regeringen lyfter i Livsmedelsstrategin 2.0 är att exportera svensk mat till länder vars produktion orsakar större utsläpp än den svenska. Men denna strategi är högst osäker av flera skäl och kan inte på allvar betraktas som klimatpolitik.
Det är svårt att förstå varför regeringen i sitt strategiarbete så snävt fokuserar på konkurrenskraft och ökad produktion. Särskilt när Sveriges åkrar varje år producerar tillräckligt med protein för att föda cirka 18 miljoner människor – det är alltså inte brist på mat, varken här eller globalt, som är det stora problemet.
Är en möjlig förklaring att det Livsmedelspolitiska råd som ska ge regeringen råd i dessa frågor helt saknar representanter från forskningen, miljöorganisationer och mindre företag? I stället domineras rådet av företrädare för stora livsmedelsföretag – inklusive företag inom godis- och läskindustrin.
I Sverige finns mycket kunskap, engagemang och innovationsförmåga inom forskning, offentlig sektor, civilsamhället och näringslivet för att göra vårt livsmedelssystem mer hållbart och öka Sveriges beredskap. Över hela landet pågår projekt och satsningar som visar vägen mot framtidens mat – projekt som tar hänsyn till både hälsa, klimat och konkurrenskraft.
Denna kompetens borde vara central för rådgivning kring svensk livsmedelspolitik.
Vi uppmanar regeringen att bredda Livsmedelsstrategin 2.0 genom att:
- Göra folkhälsa till en central del i livsmedelspolitiken.
- Leverera på miljö- och klimatarbetet som en del av beredskapspolitiken.
- Ta in fler röster i livsmedelspolitiken.
Vi kan inte bygga ett hållbart och motståndskraftigt matsystem utan att integrera hälsa, miljö, beredskap och ekonomi.
Våra barn förtjänar bättre än politisk tystnad i frågor som avgör deras framtid.
Line Gordon, professor i hållbar utveckling och föreståndare på Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet
Elin Röös, docent och universitetslektor i miljösystemanalys med fokus på livsmedel, Sveriges lantbruksuniversitet
Martin Persson, bitr professor i markanvändningsvetenskap, Chalmers tekniska högskola
Johan Rockström, professor i jordsystemvetenskap och chef för Potsdam institute for climate impact research
Stefan Swartling Peterson, professor i global transformation för hälsa, Karolinska Institutet och Makerere university, Uganda
Peter Bergsten, professor i medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet; nationell koordinator för prevention barnfetma och primärprevention
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.