Det nya normala: Ska anställda eller arbetsgivare betala för it i hemmet?

Konsumentabonnemang har av tradition och kostnadsskäl inte samma kvalitéer i tjänsten som företagsabonnemang, de som läser det finstilta i avtalen stöter på uttryck som ”upp till” och ”inga garantier”, det vill säga bandbredden i nätverken kan vara lägre än vad som marknadsförs och det är inget kunden kan kompenseras för. Detsamma kan sägas om det blir avbrott i anslutningen. Denna brist på leveranskvalitet kan vara till men för hemarbetare, vana som de är vid företagens stabila internetaccesser.

Samtidigt skärps kraven från politiskt håll för att dämpa smittspridningen av covid-19, och allt fler talar om att hemarbete blir det ”nya normala” även om smittan försvinner. Hittills har hemarbetet präglats av ad hoc-lösningar och de flesta har fått lösa utmaningarna så gott det går, men om situationen blir permanent uppstår frågan om hushållens it-infrastruktur hållet måttet, och vem som ska stå för kostnaderna om uppgraderingar blir nödvändiga.

Ingen större efterfrågan

Hos internetoperatören Tele2 har man ännu inte upplevt någon större efterfrågan på ökad kvalitet på internetaccess från hushållen, däremot från mindre företag.

– Det är så klart en skillnad, det finns flera kvalitetsnivåer för företag, till exempel vad gäller redundans, men inte för konsumenter. På konsumentsidan har vi istället infört en surfgaranti med en omedelbar surfpott till mobilen som kompensation vid avbrott på deras bredband, säger Joakim Öhrström, bredbandschef på Tele2.

– Vi tittar på nya produkter för små företag, där har vi konkreta planer, men vi utvärderar även möjligheter för konsumenter.

På Försäkringskassan har man i högsta grad märkt av förändringarna. Förutom att större delen av organisationen nu arbetar från sina hem, med en ökning av antalet vpn kopplingar från 4 000 till 14 000, har också trafiken till sajten femfaldigats.

Delat ut 4g-modem

Stefan Olowsson, cio på Försäkringskassan, säger att personalen har upplevt en del tekniska problem vid hemarbete, att it-utrustningen inte levt upp till kraven och att belastningen på nätverket ökat till exempel. Försäkringskassans it-avdelning har släckt eldar så gott de kunnat, och bland annat delat ut 4g-modem till dem som behöver det.

– Det varit problem på vissa håll, och den diskussionen är fortfarande aktuell, men också den om hur man ska hantera hemmamiljön som arbetsplats. Det är svårt att göra nåt åt det nu om man har problem, men vi försöker lösa det med helpdesk, alternativt koppla upp med mobilen. Man tar med sig sin jobb-pc hem och kan köra via mobilen och jobbets abonnemang och man kan få en 4g-puck. Men då måste man ju ha bra täckning också, säger Stefan Olowsson.

Ska abonnemang och it-utrustningen hemma räknas som arbetsverktyg? Det är en fråga som lyfts på Försäkringskassan, men inga beslut i frågan har fattats.

– Man har lyft frågan om it-utrustningen ska räknas som arbetsverktyg, men hittills har vi inte fattat beslut i frågan eftersom hemarbete fortfarande är frivilligt, det är inget vi har krävt av personalen. Men nu börjar man skärpa kraven i samhället och det kan bli så att vi kommer beordra hemarbete, då kanske det blir så att det räknas som arbetsverktyg, säger Stefan Olowsson.

Inte ett tvång

Fram till idag har Försäkringskassan också sagt nej till att betala uppgraderingar av internetabonnemang, också det med motiveringen att hemarbete inte är ett tvång utan en frivillig förmån.

– Om kraven skärps blir det en annan fråga, men vi vet ännu inte hur det ska hanteras. Under tiden får vi försöka hitta alternativa lösningar som att stänga av bilden vid videomöten och liknande. Frågan kommer bli aktuell om kraven i samhället skärps, och då får vi se över detta, säger Stefan Olowsson.

Enligt Nils Bergh, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Tjänsteföretagen, som är en del av Almega, avgörs frågan av om hemarbetet är påtvingat eller inte.

– Om det är arbetsgivaren som påbjuder att du ska jobba hemma, om du är tvungen av olika skäl, och om man behöver en kraftigare it-lösning hemma, då är det att betrakta som arbetsredskap, säger Nils Bergh.

Då ska arbetsgivaren stå för utrustningen

– Men man kan kanske lösa det på olika sätt, kanske inte att köpa en router, men ordna med det man har på kontoret, att man kan låna hem en router till exempel. Men om arbetsgivaren beordrat hemarbete och it-utrustningen hemma behöver mer muskler då ska arbetsgivaren stå för det, säger Nils Bergh.

Det omvända gäller enligt Nils Bergh om hemarbetet är frivilligt. Om it-utrustningen i hemmet inte håller måttet vid frivilligt hemarbete får arbetstagaren ta sig in till den ordinarie arbetsplatsen.

– Om hemarbetet är en förmån, om det är frivilligt, och man i det läget säger att ”by the way har jag inget modem hemma”, då finns det ingen skyldighet från arbetsgivarens sida, då får man komma in till kontoret eller köpa ett modem. Sen kan man lösa saker på ett konstruktivt och bra sätt, till exempel genom att arbetstagarna kan låna hem den utrustning de behöver, säger Nils Bergh.

Vad gäller själva internetaccessen gäller egentligen samma principer, det vill säga vid beordrat hemarbete räknas nätuppkopplingen som arbetsverktyg, men det är upp till arbetstagaren att visa att uppkopplingen inte räcker till, anser Nils Bergh. Här spelar det också in att internetaccess numer är någon man förutsätta att varje människa har, ungefär som att man bor någonstans och har el i hemmet.

Något man förutses ha

– Internet är något av en grundläggande nödvändighet, något man förutses ha, och då gäller samma princip som att arbetsgivaren inte betalar en del av boendekostnaden för att man jobbar hemma eftersom man ju bor i sitt hem i alla fall.

– I vissa fall, om det gäller beordrat hemarbete och internetuppkopplingen inte räcker till så måste arbetstagaren visa att så är fallet, att det krävs en uppgradering som man inte har nytta av privat, säger Nils Bergh.

Jens Jansson, förhandlare och avtalsansvarig på fackförbundet Akavia, delar Nils Berghs åsikt att svaret beror på om hemarbetet är frivilligt eller inte, men betonar också att arbetsgivaren bör ta ansvar för eventuella kostnader för it-utrustning i hemmen, inklusive abonnemang, även om hemarbetet inte är påtvingat.

– Det är en klurig fråga, det beror på vad förutsättningarna är. Det är en sak om du har din arbetsplats i hemmet, då är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön och utrustningen, men det gäller inte om hemarbetet är frivilligt.

Måste inte skicka hem anställda

Nu är situationen den att regeringen uttryckligen uppmanar folk att jobba hemma, samtidigt har vi inte den typen av lagstiftning att regeringen kan införa tvång. Det finns inga sanktioner i detta och företagen måste inte skicka hem alla sina anställda. Nu följer de flesta rekommendationerna i alla fall och mer eller mindre beordrar hemarbete.

– Vi är i ett mellanläge nu, med starka rekommendationer, men inte tvång. Det finns inget tydligt regelverk, men i dagsläget är inställningen från båda parter att få situationen att funka, säger Jens Jansson.

Enligt honom ska arbetsgivarna följa Folkhälsomyndighetens rekommendation vilket gör att även om hemarbete inte är ett formellt tvång så ska it-utrustningen betraktas som arbetsverktyg om det är starkt rekommenderat att man arbetar hemma, vilket Jens Jansson anser även ska gälla internetuppkopplingen.

– De arbetsgivare som väljer att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer har långtgående ansvar för att utrustningen hemma ska funka. Internetaccessen ska räknas som verktyg, men det är inte utrett, det är inte svart eller vitt, men accessen är en väsentlig förutsättning för att det ska funka att jobba hemma.

– Många företag betalar ändå de löpande utgifterna för abonnemangen, jag kan tycka att det är bra i det läge som är nu om man uppmanar anställda att jobba hemma. Vill man vara i framkant kan man hjälpa till med bredband, det är bra för företaget och individen. Jag tror att när vi tar oss ur detta så har dagens situation satt sådana spår att det framgent är såhär vi jobbar, säger Jens Jansson.