Viktigaste punkterna i januariavtalet för fastighetsinvesteraren

Januariavtalet, eller “S-C-L-MP-överenskommelsen” som det också kallats, är den överenskommelse som träffades mellan partierna i den nya regeringen, som röstades igenom i januari, samt Centerpartiet och Liberalerna. Avtalet består av 73 punkter som de fyra partierna har kommit överens om ska utgöra deras gemensamma politiska agenda för mandatperioden. En rad av dessa punkter påverkar direkt fastighetsmarknaden och dig som investerare. Här tittar vi närmare på de viktigaste av dem.

Den sakpolitiska överenskommelse som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet får sägas utgöra stommen för den politiska riktningen de kommande fyra åren. Överenskommelsen spänner över många områden såsom exempelvis ekonomi och statsfinanser, miljö och klimat, bostäder, företagande, infrastruktur samt migration.

Överenskommelsen påverkar bostadsmarknaden och den som investerar på fastighetsmarknaden. Vi har identifierat 10 punkter som du som investerare (och projektägare för den delen) bör ha koll på. Punkterna 44 - 48 rör direkt bostadsmarknaden, men även andra punkter är relevanta.

Punkt 4 - En omfattande skattereform genomförs

Första delen av avtalet har rubriken “Ekonomi och statsfinanser”. I fjärde punkten, fastställs att en omfattande skattereform ska “sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt”.

Men hur påverkar detta dig som investerare? Sänkt marginalskatt, innebär att du som inkomsttagare får mer pengar över av lönen. Därmed kan du avvara en större del av din inkomst till investeringar, utan att du för den delen behöver ändra något i din konsumtion. Detta är mycket positivt för investeraren.

Punkt 5 - Sänkt skatt på arbete och grön skatteväxling

I punkt 5 fastslås att “[v]ärnskatten tas bort 1 januari 2020”. Detta har samma fördelar för fastighetsinvesteraren som nämnts ovan för punkt 4, nämligen att du kan investera en större del av din inkomst för att snabba på uppbyggnaden av din portfölj. Just denna punkt är emellertid främst relevant för höginkomsttagare som tjänar mer än 58 600 kr i månaden.

Punkt 23 - Gör det möjligt att leva och bo på landsbygden

Hela Sverige ska växa - inte bara Stockholm och övriga storstäder. Myndighetskontor ska fortsatt inte flyttas från landet till Stockholm för att ge arbetstillfällen även på andra orter. Denna punkt innebär för dig som fastighetsinvesterare att din fastighetsportfölj kan fortsatt hållas diversifierad mellan marknader, eftersom både bostads- och kommersiella fastigheter kommer att behövas runt om i hela landet.

Punkt 28 - Bygg ut infrastrukturen – bind ihop Sverige med tåg som går i tid

God infrastruktur och fungerande tågnätverk knyter samman Sverige. Det förbättrar möjligheterna att snabbt transporteras mellan landets orter, vilket påverkar dig som investerare på två sätt. För det första, förstärks effekten som nämns i punkt 23, alltså att hela Sverige blir mer levande vilket förbättrar förutsättningarna för att skapa en mer diversifierad portfölj. För det andra, förbättras dina möjligheter som investerare att göra grundlig due diligence när du investerar i fastigheter. Med bättre och snabbare tågkommunikationer, kan du besöka orter runtom i landet för att bilda dig en bättre förståelse för den lokala marknaden och området än vad du bara läser på internet. Därför kan den noggranna fastighetsinvesteraren glädjas åt denna punkt.

Punkt 36 - Barnvänliga och hållbara städer

Städer ska, enligt överenskommelsen, utvecklas ur ett miljöperspektiv. Innebörden av detta är att alternativ till bilen ska främjas samt att bilpooler och cykelbanor ska premieras. En förändring av hur städer utformas, kommer att märkas av fastighetsinvesteraren när stadsmiljön kring fastigheterna som man investerat i kommer att se ut på ett annat sätt. Fastighetsutvecklare är däremot de som främst kommer att påverkas av förändringen i hur de projekterar fastigheterna.

Punkt 44 - Reformera hyresmodellen

Punkterna 44-48 handlar om bostäder och detta avsnitt inleds av en överenskommelse att reformera hyresmodellen. I dagsläget, råder reglerade hyror på både befintliga och nyproducerade lägenheter. Fastighetsägaren kan således inte fritt bestämma hyresnivån. Däremot, med överenskommelsen, tillåts en friare hyressättning under en viss period för nyproducerade hyresrätter än vad som tidigare varit möjligt, för att bostadens kvalitet och läge ska få större genomslag i hyran.

En friare hyressättning, underlättar för fastighetsutvecklare att få kalkylerna för produktionen av hyresrätter att gå ihop. Det torde givetvis medföra fördelar även för investeraren, då möjligheterna att investera i hyresfastigheter ökar i takt med att dessa blir mer attraktiva att uppföra. Punkten 44 är således mycket välkommen för fastighetsinvesteraren.

Punkt 45 - Ta bort flyttskatten

Den befintliga flyttskatten som manifesterar sig i form av ränta på uppskovsbeloppet kommer att avskaffas. En sådan åtgärd förväntas ha positiva effekter på bostadsmarknaden, eftersom det ökar rörligheten. Numera, är det många som avhåller sig från att flytta från ett för stort boende just på grund av flyttskatten. Det innebär att bostadsmarknaden torde bli mer effektiv och ha en positiv effekt för fastighetsinvesteraren.

Punkt 46 - Genomför omfattande regelförenklingar

Planprocesser ska förkortas och därmed göras enklare och billigare. Det ska bli lättare att bebygga planbelagt område och privata initiativ ska främjas, om än med kommunal översikt. Dessa förenklingar förväntas ge större flexibilitet för fastighetsutvecklare och snabba på processerna så att ledtiden från idé till byggstart kortas ned.

Punkt 47 - Gör om investeringsstöden för hyresrätter

Boverket förmedlar för närvarande ett antal olika sorters stöd för produktion av hyresrätter. Dessa stöd är däremot tämligen begränsade, men de avtalande partierna vill effektiviseras samt riktas mot hyresrätter i hela landet.

Punkt 48 - Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv

De fyra partierna har kommit överens om att minimikrav bör ställas vid byggande ut ett livscykelperspektiv. Syftet är att främja byggande i trä framför andra materialval. Dessutom ska krav på klimatdeklarationer införas för att öka medvetenheten om klimatsmart byggande. Detta kommer främst påverka fastighetsutvecklare som behöver ta mer hänsyn till miljövänliga alternativ vid byggandet. Du som investerar, kommer i större utsträckning kunna påverka att fler klimatvänliga hus byggs, om det blir mer transparent.

Januariöverenskommelsen kommer alltså medföra en politik som påverkar både fastighetsinvesteraren och fastighetsutvecklaren. På det stora hela, är det tal om effektiviseringar av processer samt förbättra förhållandena på bostadsmarknaden och behålla hela landet levande. Nu är det upp till regeringen att genomföra den utlovade politiken - och för aktiva på fastighetsmarknaden att följa utvecklingen.

Liknande artiklar

Du kanske även gillar: