Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen

En komplett genomgång av globala barnportföljen

Globala barnportföljen är den portfölj som har högst risk och högst möjlighet till avkastning om ca 7 procent över långa tidsperioder. Den lämpar sig väl för sparande på 10 års sikt eller mer. Den är således perfekt för den passiva hinken, sparande till barn och sparande till pension.

Bakgrunden till namnet ”Globala barnportföljen” är att jag beskrev den första gången i boken ”Gör ditt barn rikt” som släpptes 2017. Även om boken riktar sig till föräldrar som vill spara pengar till sina barn eller barnbarn är den på intet sätt begränsad till barnsparande. Tvärtom. Den fungerar minst lika bra:

  • att spara pengar till pensionen i
  • som ett passivt fondsparande
  • att spara företagets pengar och överlikviditet i
  • som en bas i en långsiktig pengamaskin för ekonomisk frihet (FIRE)
  • som bas i den passiva hinken

Det viktigaste är själva långsiktigheten. För att den här fondportföljen ska fungera som bäst, då behöver man låta pengarna vara i fred i minst 10 år, helst uppemot 15 eller 20 år. Grundregeln när det gäller att investera pengar brukar nämligen vara:

Investera 10 procent av dina tillgångar på börsen för varje år du kan låta pengarna arbeta i fred.

Om du bara har en tidshorisont på 5 år, då bör du bara investera 50 procent av kapitalet (då lämpar sig nybörjarportföljen) och så vidare. I den globala barnportföljen investerar vi hela 90 procent av kapitalet i aktierelaterade tillgångar. Vid tidshorisonter mindre än tre till fem år rekommenderar jag sparkonto med den bästa sparräntan eller nybörjarportföljen.

En parentes – när jag pratar om att man bör kunna investera och spara pengarna på 10 års sikt, så är det från varje givet tillfälle i fondportföljen. Säg att man investerar dem i dag med 10 års sikt med målet 2027, då är det inte så lämpligt att ha den här fördelningen 2022, utan man bör då dra ner risken. Så tidshorisonten är från varje givet tillfälle.

Jag har själv sparat i varianter av globala barnportföljen i mer än 10 år, de senaste två åren väldigt publikt via Shareville (annonslänk) där du kan följa portföljen. Precis som vanligt är det viktigt för att leva som jag lär. Det som är nytt för 2019 är att det finns fondrobotar som gör sparandet enklare och bättre till en relativ låg avgift. Den här artikeln är uppdaterad per 3 april 2021 och är dessutom skriven på ett sådant sätt att det egentligen inte spelar någon roll om du gör det själv via våra fondförslag eller en fondrobot.

Kommentera gärna på den här artikeln med tankar och funderingar. Om du har specifika frågor om din egen Globala barnportfölj, ställ den gärna i forumet. Vi rekommenderar även att läsa artikeln om Nybörjarportföljen som är en variant av den här portföljen med lägre risk och därmed även lägre möjlighet till avkastning.

Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline
Senast uppdaterad: 2021-04-03

Sammanfattning och viktiga punkter

Nedan följer de viktigaste punkterna i den här artikeln.

1. Att investera innebär en risk och du kan förlora dina pengar. Eftersom artikeln riktar sig delvis till nybörjare är det viktigt att det här är tydligt. Även om den Globala barnportföljen är bra, så kommer den under perioder gå mycket back vilket innebär att man förlorar pengar. Eftersom den här portföljen innehåller en så stor andel aktier innebär det att du under en 15-års period kommer att förlora mer än halva beloppet två gånger.  I värsta fall, även om det är extremt osannolikt, så kan man förlora alla sina pengar. Alla simuleringar och data i den här artikeln bygger på att framtiden kommer till viss del se ut som det har sett ut historiskt. Därför är det också viktigt att påpeka att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning.

2. Globala barnportföljen bygger på de antaganden som forskningen rekommenderar. Forskningen är ganska entydig i att det som ger bäst odds för att lyckas med sitt sparande är att inte försöka förutsäga framtiden och välja vilka bolag som ska gå bra i imorgon. Istället ska man köpa alla företag, inte bara i Sverige, utan i hela världen. En så kallad global (aktie)indexfond. Nästa viktiga faktor är att den ska ha en så låg avgift som möjligt och att man ska låta pengarna få arbeta i fred i över tid.

3. Beslutet kring hur stor andel aktier och räntor du ska ha påverkar avkastningen och risken mest. Det som kommer att påverka din avkastning och därmed även risk absolut mest är hur stor andel av dina investerade pengar du väljer att ha i (aktie)indexfonder respektive räntefonder. Indexfonderna har en hög risk och hög avkastning som kan jämföras med gasen i en bil. Räntefonder motsvarar i ett sådant exempel bromsen. Man vill inte ha en bil som bara har gas eller broms. Man vill ha både och. Beroende på hur hårt man trampar på de olika pedalerna kommer portföljen bete sig olika. 

I Globala barnportföljen har vi valt att välja 85 procent aktier och 10 procent räntor och 5 procent guld. Det är enligt mig den bästa sammansättningen för tidsperioder om 10 år eller längre. För kortare tidshorisonter rekommenderar vi Nybörjarportföljen som har en fördelning om 60 procent aktier, 35 procent räntor och 5 procent guld.

4. Vi har valt en 90/10 fördelning istället för 100/0 på grund av balansen. Warren Buffett, världens bästa investerare berättade 2013 att han i sitt testamente gett instruktioner om att hans förmögenhet skulle förvaltas enligt 90/10-principen. Två år senare gjordes en studie på samma fördelning som kom fram till att 90/10 är en väl avvägd balans mellan risk och avkastning. 

Vår egen motivering till fördelningen är att det skapar ett utrymme om man behöver ta ut pengar (som då görs från räntedelen) och att den i perioder av nedgång kommer överprestera mot index. Det ger förhoppningsvis ett skydd mot beteendemässiga misstag. Vår tes är att det är lättare att hänga kvar om man ”går bättre än index”. Motargumentet till resonemanget är dock att man över långa tidsperioder borde ta en så hög risk som möjligt för att gå en så god avkastning som möjligt. Det är alltså inte fel att öka risken även bortom 90/10 till en 100/0. 

5. Vilken enskild fond du väljer har en ganska liten betydelse. En fortsättning på föregående punkt är att 80 procent av risken och avkastningen kommer från ditt beslut om tillgångsfördelning (alltså valet av andel aktier/räntor). Nästa 15 procent av avkastningen ges av vilken fondtyp du väljer – t.ex. globala indexfond, svensk indexfond, tillväxtmarknadsfond eller motsvarande. Endast de sista 5 procenten av din avkastning bestäms av den enskilda fonden. Trots att alla rådgivningsmöten ofta handlar mest om den enskilda fonden så har det beslutet den minsta betydelsen – givet att alla fondernas avgifter är låga.

Exempel. En aktieindexfond ger i genomsnitt 8 procent avkastning per år. Det betyder att 80 %, det vill säga 6,4 procent ges av att det just är en aktiefond. Nästkommande 1.2 % av 8 % ges av att om det är en global eller svensk indexfond. Endast de sista 0.4 % av 8 % ges av huruvida du väljer Länsförsäkringars, Swedbanks eller någon annans globalfond.

7. Tidshorisonten är den viktigaste faktorn. Den enskilt viktigaste faktorn som bestämmer din avkastning och risk är tiden. Ju längre tid du kan låta pengarna jobba i fred, desto större är sannolikheten för att du kommer att gå plus. Vid en 10-årig tidshorisont är sannolikheten för en avkastning större än 0 hela 94 procent. Sannolikheten för en årsmedelavkastning över 5 procent per år är 73 %. Sannolikheten för en årsmedelavkastning över 7,5 % över en 10 års period är ca 57 %.

8. Globala barnportföljen har en förväntad avkastning om ca 7-8 %. Utifrån de simuleringar och statistiska modeller som jag har gjort är det rimligt med en förväntad årsmedelavkastning om ca 7-8 procent. Jag kan personligen tycka att det är lite i högsta laget och brukar räkna 6-7 procent själv, men siffrorna pekar på 8 %.

När man pratar om avkastning behöver man också prata om risk. Ett vanligt sätt att mäta är risken i form av maximal förlust. Det vill säga vad riskerar jag att förlora i ett normalfall. Enligt mina och andra beräkningar är ligger medianförlusten (50 percentilen) på ca -25 procent ett enskilt år.

9. Fondrobotarna är idag så pass bra att vi har våra egna pengar i dem. Sedan början av 2019, särskilt efter avsnitt #86 om bästa fondrobotarna är det svårt att motivera att lägga ner tid på att göra globala barnportföljen själv. I de flesta fall är det bättre att välja en fondrobot som t.ex. LYSA som vi använder och ställa in den på fördelningen 90/10. Mot en avgift på 0.3 procent (total avgift ca 0.45) ordnar de allt och man kan med gott samvete glömma bort det. 
Är man dock som jag med kontrollbehov, vilja att göra det själv och intresset, då brukar min rekommendation vara att göra både och. Dela upp dina pengar i två högar och gör två sparanden. Sätt din egna portfölj hos Avanza eller Nordnet OCH sätt den andra högen hos LYSA. Läs mer i avsnitt #86 om du vill ha förslag på andra fondrobotar.

10. En varningens ord 2019-2021 – kritik mot en hög aktieexponering. Det är också viktigt att påpeka att alla inte håller med om att allt är som vanligt och att man bör investera sina pengar i en hög aktieexponering. Hussman är ett amerikanskt fondbolag som varje månad ger ut en marknadsoutlook och i den senaste (mars 2019). Så skriver de att med tanke på de höga aktievärderingarna så räknar de med att över den kommande 10 års perioden kommer aktier ge en nettoavkastning på ungefär 0 %. 

Studier visar att det absolut finns perioder då börsen har avkastat 0 procent över flera år, men att det också är extremt svårt att förutsäga dessa perioderna i förväg. Att försöka tajma marknaden brukar i genomsnitt kosta ca 2 procent per år. Jag personligen har valt att bortse från Hussman och fortsätta spara som vanligt på månadsbasis. Däremot är det viktigt att även ta i beaktande vad de som inte håller med en själv tänker och säger.

11. Så här ser portföljen ut 2021. I år har vi gjort en liten förändring där vi minskat andelen räntor från 100 procent till 80 %. De 20 resterande procenten fördelar vi på 10 % räntor (eller bankkonto med insättningsgaranti) och 10 procent guld. Du kan se fördelningen i fonder enligt nedan.

Högrisk- / Globala barnportföljen 2021. Fördelning 80 % aktier, 10 % räntor och 10 % guld. Avgift: 0.22
Högrisk- / Globala barnportföljen 2021. Fördelning 80 % aktier, 10 % räntor och 10 % guld. Avgift: 0.22

Lyssna på poddavsnitt #91 om Globala barnportföljen

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Bakgrunden till globala portföljen

När jag och Charlie Söderberg skrev boken ”Gör ditt barn rikt” under 2016/17 ville vi ge ett konkret exempel på fondsparande man kunde sätta upp till sina barn. Eftersom ett sparande till barn naturligt har en lång tidshorisont bestämde vi oss för ett sparande med hög risk och hög möjlighet till avkastning – det vill säga en hög andel aktier.

Eftersom forskningen dessutom är entydig kring att man bör spara globalt blev det således en global barnportfölj. På senare tid har jag dock märkt problem med just namnet ”barnportfölj” eftersom det är lätt att avfärda det just som ett sparande till barn vilket innebär att man behöver något annat till sig själv eller sin pension. Något som inte är fallet. Den här portföljen passar utmärkt även till pensionssparande, företagssparande och alla andra sorters sparande därtill.

Det viktigaste beslutet handlar om andelen aktier

I otaliga artiklar har jag tjatat om att det viktigaste beslutet som vi investerare någonsin kommer att ta är hur mycket vi placerar i de olika tillgångsslagen (t.ex. aktier, räntor, kontanter, guld etc) som vi har till vårt förfogande. Valet av tillgångsslag kommer att ge mer än 80 % av avkastningen och risken. Jag brukar illustrera det med följande bild:

Faktorer som påverkar avkastningen i en fondportfölj över långa tidsperioder (10+ år), något förenklat.
Faktrorer som påverkar avkastningen.

Den visar tydligt hur valet av den enskilda fonden är i princip irrelevant. Något som är intressant då det ofta är det man lägger mest tid på under ett rådgivningssamtal. Man kan tänka lite på det som gas (aktier) och broms (räntor, kontanter) i en bil. Läs gärna mer i avsnitt #64 om räntefonder.

Ett annat sätt att illustrera det är följande stapel. Den visar att om vi utgår från det historiska snittet om 8 procent för aktier, var kommer avkastningen från?

Fördelningen av 8 procents årsmedelavkastning för aktier. 6,4 % av 8 % kommer från valet "aktier". Nästkommande 1,2 % kommer från att ha valt fondtypen t.ex. globala aktier och slutligen 0,4 % av 8 % ges av vilken globalfond man väljer.
Fördelningen av 8 procents årsmedelavkastning för aktier.

Bilden visar att majoriteten, 6,4 % av 8 % ,kommer från valet ”aktier”. Nästkommande 1,2 % kommer från att ha valt fondtypen t.ex. globala aktier och slutligen 0,4 % av 8 % ges av vilken globalfond man väljer. Utgår man från att fonderna ska följa sitt index och ha låga avgifter spelar det således minimal roll om man väljer Swedbanks, Länsförsäkringars eller någon annan banks globalfond.

Vårt beslut landade i en 90/10-fördelning

Istället för att välja den naturliga fördelningen om 100 procent aktier som de flesta gör, beslutade vi oss för att ta en marginellt mer defensiv fördelning om 90 procent aktier och 10 procent räntor. En av anledningarna var att världens bästa investerare, Warren Buffett 2013 skrev följande i sitt brev till aktieägarna:

What I advise here is essentially identical to certain instructions I’ve laid out in my will. One bequest provides that cash will be delivered to a trustee for my wife’s benefit …

My advice to the trustee could not be more simple: Put 10% of the cash in short‐term government bonds and 90% in a very low‐cost S&P 500 index fund. (I suggest Vanguard’s.)

I believe the trust’s long‐term results from this policy will be superior to those attained by most investors – whether pension funds, institutions or individuals – who employ high‐fee managers

Warren Buffett, 2013 års brev till aktieägarna, sid 20

I sitt testamente rådde han alltså att hans pengar skulle förvaltas enligt en 90/10-princip. 90 procent av pengarna skulle placeras i en amerikansk indexfond med låga avgifter och resterande 10 procent skulle placeras i en kort räntefond. Han är också ganska tydlig med stor sannolikhet kommer vara en bättre lösning för de flesta – oavsett om det är pensionsfonder, institutioner eller individer – som använder aktiva förvaltare med höga avgifter. Något som han också slagit vad om och vunnit.

Studie på Warren Buffetts förslag på fördelning

Två år efter publiceringen av hans aktieägarbrev enligt ovan gjorde en spansk forskare, Javier Estrada en studie på Buffetts fördelning. I studien som han döpte till ”Buffett’s Asset Allocation Advice: Take it … With a Twist” kom han fram till följande:

When compared to other static allocations, the 90/10 split suggested by Buffett performs well in terms of the failure rate, upside potential, and downside protection. In fact, it provides an interesting middle ground between the upside potential of more aggressive static allocations and the downside protection of more conservative static allocations. Put differently, Buffett’s advice proves to be (unsurprisingly) not only simple but also sound

Javier Estrada, ”Buffett’s Asset Allocation Advice”, 2015

Han skrev faktiskt även vidare:

In short, then, as far as static strategies is concerned, Buffett’s suggested allocation has a very low (although not the lowest) failure rate; a very high (although not the highest) upside potential; and provides very good (but not the best) downside protection when tail risks strike. Put differently, Buffett’s suggested allocation seems to provide a middle ground between the best-performing strategy (100/0) in terms of upside potential and the best‐performing strategies (60/40 and 70/30) in terms of downside protection.


Javier Estrada, ”Buffett’s Asset Allocation Advice”, 2015

Nu ska det sägas att hans studie hade en lite annan angreppsvinkel än att maximera avkastningen. Han utgick mer från frågan: ”Är fördelningen lämplig utifrån ett pensionsperspektiv där man vill få pengarna att räcka över en längre tidsperiod?”. Utifrån den frågeställningen konstaterade han att fördelningen ger en bra balans mellan risk, avkastning och uthållighet. Vi har skrivit mycket mer om den studien i avsnitt #45:

Sammanvägd bedömning blev 80/10/10

Under de två första åren som vi körde portföljen hade vi en vanligt 90 procent aktier och 10 procent räntor fördelning. I år (2021) valde vi att gör en lite förändring genom att introducera 10 procent guld. Vår rekommenderade tillgångsfördelning för den globala barnportföljen ser således ut som följer:

  • 80 procent aktier
  • 10 procent räntor
  • 10 procent guld

Anledningen till att vi lade till guldet var framförallt för guld tenderar att stiga i värde i 98 % av fallen då aktier faller. Dessutom blev det möjligt då vi i Sverige fick tillgång till en billig guldfond, något som inte varit lättillgängligt tidigare. Läs gärna mer om guld i avsnitt #51 ”Guldets vara eller inte vara i portföljen”.

Ytterligare en motivering till den här fördelning handlar om det beteendemässiga perspektivet. Vi har i avsnitt #53 och #54 pratat om de vanliga misstag vi sparare gör. Ett av de vanligaste är att vi får panik i nedgångar och säljer billigt för att sedan köpa dyrt. De flesta sparare underpresterar på det här sättet mot index, genomsnittet för marknaden, över tid.

Min tes är att genom att välja en mindre andel aktier så kommer man få en lite sämre avkastning i en uppåtgående marknad. Vinsten blir däremot att man får en bättre avkastning i en sämre marknad. En portfölj kommer inte alls att falla lika mycket i en nedgång vilket gör att man ”går bättre än index”. Något som förhoppningsvis kan bidra till att man gör färre misstag som i sin tur ökar avkastningen drastiskt.

Dessutom finns det möjlighet att skippa de 10 procenten som allokeras till räntor genom att lägga dem i den globala aktieindexfonden. Den delen kan även bytas ut mot en egen fond där det i forumet har varit populärt att ta med t.ex. Spiltan Investmentbolag eller TIN Ny Teknik.

Låt en fondrobot göra jobbet

Eftersom tricket med den globala portföljen inte är de enskilda fonderna, utan tillgångsfördelningen kan man låta en fondrobot göra jobbet. En fondrobot är i stora drag ett företag som tillsammans med en dator väljer en tillgångsfördelning (du kan sätta en manuellt), sedan väljer den ut de bästa och billigaste fonderna och sedan hjälper dig att månadsspara och ombalansera.

Vi själva har fastnat för fondroboten Lysa (annonslänk) eftersom den ligger närmast vår egen investeringsfilosofi och är dessutom billigast. En kort parentes. När vi gjorde jämförelsen mellan vår Nybörjarportfölj och Lysas Nybörjarportfölj (läs: 60/40-fördelning) så var siffrorna i princip identiska. Som du kommer se i den här artikeln skiljer de sig åt lite mer i en 90/10-fördelning. Dock inte tillräckligt för att det, enligt mig, ska vara motiverat att hävda att den ena är bättre än den andra.

Dessutom skulle jag även säga att en fondrobot passar både nybörjare och expert. En nybörjare får vinsterna med att få en bättre portfölj än vad man skulle fått i normala fall. För en expert är det en möjlighet att jämföra sin egen portfölj mot eller ta inspiration från.

Det bästa är dock att man inte behöver välja – man kan ha både och. Något som vi själva gör, där vi har hälften av pengarna hos fondroboten och den andra hälften förvaltar vi själva. Om du har bestämt dig för att använda en fondrobot, testa gärna Lysa som vi rekommenderar (annonslänk), och hoppa till kapitlet ”Vad kan du förvänta dig från globala barnportföljen?”

Andelsklasserna i den rekommenderade globalportföljen

Om vi tittar på den rekommenderade varianten av globala barnportföljen så är den fördelad enligt följande andelsklasser (mindre delar av tillgångsslaget).

Andelsklasserna i globala barnportföljen
Andelsklasserna i globala barnportföljen

Basen i portföljen (60 %) bygger på de globala aktierna. Därefter tillkommer en 10 procentig exponering mot Sverige och svenska aktier och 5 procent mot asien och tillväxtmarknaderna. Räntefonderna har 10 procent och guldet har 10 procent.

Den här fördelningen kan man argumentera mot. Särskilt i avsnitt #87 tar vi upp CAPM-studien som säger att all diversifiering från globala indexet introducerar en risk man inte får betalt för. Dock kan man argumentera för att man ska ha en exponering mot landet där man bor och avser att spendera sina pengar. Asien och tillväxtmarknaderna motiverar jag med att mer och mer av den ekonomiska tyngdpunkten i världen förflyttar sig österut.

Ett problem med världsindex är nämligen trögheten. Indexet speglar mer var den ekonomiska utvecklingen har varit snarare än var den kommer att vara i framtiden. Vill du gå mer i linje med forskningen och gör portföljen själv så kan man dra ner på de svenska aktierna och asien-fonderna och lägga mer i den globala andelsklassen – något som också de flesta fondrobotar gör automatiskt.

Fonder som passar globalportföljen

Om du väljer att bygga din globala portfölj själv så blir nästa steg att välja fonder. Caroline sa vid ett tillfälle att fonder är som bra basplagg i en garderob. De går matcha, mixa och passar alltid ihop. De bästa fonderna för 2021 hittar du i följande artikel:

  • Bästa fonderna 2021 - De bästa indexfonderna, hållbara fonderna, räntefonderna och övriga fonderna för ditt sparande och din portfölj 2021

Den konkreta fördelningen av fonder i portföljen är per 2021 följande.

Tabell 3. Högrisk- / Globala barnportföljen 2021
Andel Typ Fond Avgift
60 % Globala storbolag Länsförsäkringar Global Indexnära 0.2 %
5 % Globala småbolag Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK 0.6 %
5 % Tillväxtmrkd storbolag Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära 0.4 %
10 % Sverige alla bolag PLUS Allabolag Sverige 0.2 %
10 % Guld Xetra-Gold (4GLD) 0.3 %
10 % Räntor Bankkonto med insättningsgaranti 0 %

Det är även den här portföljen som jag har lagt upp publikt i Nordnets tjänst Shareville där du kan följa min portfölj gratis. Du kan se utvecklingen, men även transaktionshistoriken och få mejl när det sker en förändring (en gång om året i januari). För att följa portföljen på Shareville:

  1. Bli kund hos Nordnet, det är kostnadsfritt (annonslänk)
  2. Följ sedan portföljen via Shareville (annonslänk)

Det första jag skulle säga om ovanstående graf är att tiden som jag har haft Globala barnportföljen är väldigt kort. Jag startade portföljen i samband med boken släpptes för att ha mest rättvis bild. Jag ville även kunna svara på frågan ”Hur har det gått?” i framtiden. Det andra som jag vill kasta ljus på är att jämförelsen med den svenska börsen i form av indexet OMXS30. Portföljen är ju per definition global med minst 60 procent av pengarna utomlands. Dessutom har vi ju 10 procent i räntefonder. Det gör ju att en jämförelse med 100 procent svenska börsen blir knepigt. Det blir som att jämföra äpplen med päron.

En betydligt bättre jämförelse är med indexet MSCI World, eller mer korrekt 90 procent MSCI World och 10 procent svenska statslåneräntan. Det är det indexet som den här portföljen har som mål att slå. Anledningen till att jag har valt MSCI World att jämföra med är att om vi bara skulle investera i en enda fond, då är det ju Länsförsäkringar Global Indexnära som följer MSCI World-indexet.

Min misstanke och förhoppning är att med den här portföljen över tid borde gå bättre än MSCI World-indexet.

Vad kan man förvänta sig av den globala barnportföljen?

Även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, kan man med hjälp av historisk avkastning ändå säga något om vad man kan förvänta sig. Särskilt om man använder rimliga statistiska simulationer för beräkningen.

Eftersom det tyvärr är i princip omöjligt, eller åtminstone väldigt dyrt, att köpa historiska dataserier för de ovanstående fonderna har jag valt att göra en approximation. Istället för portföljerna med de svenska fonderna ovan har jag valt att utgå från följande portfölj i simuleringarna:

I tabellform ser det ut som följer:

Tabell 5. Nybörjarportfölj som används för att göra simuleringen
  Tillgångsslag Andelsklass Fondnamn Andel
1. Aktier Nordamerika Vanguard Total Stock Market Index Fund (VTSMX) 40 %
2. Aktier Världen exkl. nordamerika Vanguard Total International Stock Index Fund (VGTSX) 20 %
3. Aktier Sverige Affärsvärldens generalindex (AFGX) 25 %
 
4. Räntor Korta svenska 3 månader statsskuldväxlar 5 %
5. Räntor Långa svenska 10 åriga obligationer 5 %
 
6. Guld Guld SPDR Gold Shares (GLD) 5 %

Det är som sagt inte en perfekt kopia av portföljen men nära nog. Jag har även gjort följande antaganden i beräkningen:

  • Tidsperiod: 10 år
  • Startkapital: 100 000 kr
  • Inflation: 2 procent
  • Månadssparande: 1 000 kr per månad
  • Ombalansering i slutet av varje år
  • Ingen hänsyn till avgifter eller skatt

Med hjälp av ovanstående data kan man göra statistiska beräkningar som kan ge oss en hint om framtiden. Det bästa verktyget jag känner till är en så kallad Monte Carlo-simulering där man låter en dator simulera ovanstående portfölj över 10 000 olika 10 års perioder. Det ger ett statistiskt utfall som man kan räkna sannolikheter och odds på.

OBS! Den här portföljen kan användas som en rimlig uppskattning även av fondrobotarnas 60/40-portföljer. Längre ned gör jag nämligen en jämförelse av mina beräkningar med Lysas.

Förväntat värde efter 10 år med globala barnportföljen

Nedanstående graf visar slutsummans utveckling för 8 000 av 10 000 st tioårsperioder i form av olika percentiler. Det vill säga att vi visar 80 procent av alla utfall genom att vi plockar bort de 10 bästa och 10 sämsta procenten med utfall.

Slutbelopp per år utifrån Monte Carlo-simuleringen med 10, 25, 50, 75 och 90-percentilen.
Slutbelopp per år utifrån Monte Carlo-simuleringen med 10, 25, 50, 75 och 90-percentilen.

Grafen visar ett intervall där de yttersta strecken i mörkblått symboliserar den 10 och 90 percentilen. De två ljusblå strecken innanför symboliserar den 25 och 75 percentilen och den mittersta streckade linjen visar medianen eller den 50 percentilen. Percentilerna kan tolkas som att 25 percentilen innehåller de 25 procent sämsta utfallen (25 procent är mindre än 25 percentilen och 75 procent är bättre). Den 50 percentilen är värdet i mitten av alla utfall – runt den 50 percentilen finns det lika många bra som dåliga utfall.

Medianavkastningen i den 50 percentilen för dessa 10-års perioder var 8,5 procent. Det innebär att 100 000 kr i startkapital med 1 000 kr i månadssparande har vuxit över 10 år till i genomsnitt 430 000 kr. Min egen reflektion till det resultatet är att det är lite högt och inte något man kan räkna med även i fortsättningen. Men det går i linje med andras resultat för 90/10-portföljen så det är inte orealistiskt.

Nedan följer en jämförelse med Nybörjarportföljen:

Jämförelse av medianen av utfallen i Monte Carlo-simuleringen för 90/10- och 60/40-portföljerna.
Jämförelse av medianen av utfallen i Monte Carlo-simuleringen för 90/10- och 60/40-portföljerna.

Den visar tydligt hur avkastningen är högre i globala barnportföljen vilket inte är så konstigt på grund av den högre exponeringen mot aktier.

Utfall från Monte Carlo-simulationen

Nedanstående tabell visar det övergripande resultatet från simulationen. Första raden visar avkastningen i de olika percentilerna och sedan följer slutvärdet för 10 års perioderna. De sista två raderna visar ett riskmått i form av den maximala förlusten som portföljen kommer att råka ut för med 95 % sannolikhet.

Tabell 6. Utfall av Monte Carlo-simulationen
  10 percentilen 25 percentilen 50 percentilen 75 percentilen 90 percentilen
Avkastning 1,1 % 4,6 % 8,5 % 12,0 % 14,9 %
Slutvärde (ej inflation) 250 000 kr 325 000 kr 430 000 kr 556 000 kr 695 000 kr
Slutvärde (2 % inflation) 206 000 kr 265 000 kr 350 000 kr 460 000 kr 575 000 kr
Max. förlust (med månadsspar) -34,0 % -29,7 % -20,7 % -16,6 % -14,5 %
Max. förlust (utan månadsspar) -45,6 % -35,4 % -25,6 % -21,5 % -16,1 %

Jag tycker att medianvärdena i den 50 percentilen är de mest intressanta att titta på. Framförallt att medianavkastningen för alla perioderna ligger på 8.5 % till en förväntad maxförlust på -20,7 procent vid ett månadssparande och -25,6 procent utan ett månadssparande (i 95 % av alla fall). Tittar vi specifikt på avkastningen över tid så ser avkastningen ut som följer:

Tabell 7. Förväntad årlig avkastning
  1 år 5 år 10 år
10 percentilen -14,3 % -1,7 % 1,1 %
25 percentilen -1,3 % 3,3 % 4,6 %
50 percentilen 13,7 % 8,9 % 8,5 %
75 percentilen 19,1 % 13,9 % 12,0 %
90 percentilen 28,2 % 17,8 % 15,1 %

En av insikterna man kan dra från ovanstående tabell är att resultatet ”jämnar ut” sig ju fler år vi låter pengarna jobba. Det vill säga att osäkerheten kring resultatet minskar. Det kan man se t.ex. genom att spannet mellan den 10 percentilen och 90 percentilen minskar för varje år tidsperiod. Ett enskilt år är det nästan 30 procent för att minska till mindre än 10 procent över en tioårsperiod.

Tabell 8. Sannolikheten för en årlig specifik avkastning
  1 år 5 år 10 år
Större eller lika med 0.0 % 72,5 % 85,9 % 93,2 %
Större eller lika med 2.5 % 69,2 % 77,9 % 84,8 %
Större eller lika med 5.0 % 65,4 % 67,8 % 72,9 %
Större eller lika med 7.5 % 65,4 % 56,7 % 56,3 %
Större eller lika med 10.0 % 61,9 % 43,8 % 38,3 %
Större eller lika med 12.50 % 61,9 % 30,7 % 22,2 %

Ovanstående är en av de tabeller som jag tycker är mest intressant. Återigen kan man tydligt se hur avkastningen stabiliserar sig kring ungefär 7-8 procent (sannolikheterna under 7,5 procent ökar och sannolikheterna över 7,5 procent minskar).

Simuleringen visar också att sannolikheten för att man kommer sluta på plus med globalportföljen över en 10 års period är över 93,2 %. Det vill säga, på frågan som de flesta av oss är oroliga för – ”Kommer jag få tillbaka mina pengar?” – kan man svara ett betryggande ja. Även om man skulle hamna på de sista 7 procenten då man går back så kan man i värsta fall vänta ett par år till och då kryper sannolikheten ännu högre upp.

Fördelning av de simulerade portföljernas slutvärde

Nedanstående histogram visar slutbeloppet för 9 500 av de 10 000 investerade 10 års perioderna. Det vill säga vad slutade portföljerna på för ett värde efter var och en av de simulerade 10 års perioderna. På y-axeln ser du antalet portföljer som hamnade i ett visst intervall på x-axeln. T.ex. kan du dra slutsatsen att ca 200 (av 9 500) portföljer slutade i de lägsta intervallen 180 000 – 225 000 kr vilket är lägre än det man har satt in.

Histogram med andelen utfall i respektive slutbelopps-intervall.
Histogram med andelen utfall i respektive slutbelopps-intervall.

Histogrammet visar att majoriteten, nästan 350 portföljer per stapel, hamnar i intervallet 270 000 till 600 000 kr. Det är således där sannolikheten är störst att man slutar med en portfölj om 100 000 kr i startkapital och 1 000 kr i månadssparande över en 10-års period.

Fördelning av de simulerade portföljernas maxförluster

Nedanstående histogram visar maxförlusten under de olika 10 års perioderna. Histogrammet tolkas precis som det ovan. Du kan se frekvensen, det vill säga antalet utfall, på y-axeln och de olika max-förlust-intervallen på x-axeln. Vi börjar med grafen som innehåller det månatliga sparandet på 1 000 kr.

Maxförlust med månadssparande (95 % av utfallen)
Maxförlust utan månadssparande (95 % av utfallen)

Här ser vi tydligt att det är inte osannolikt med maximala förluster i storleksordningen -40 procent, även om majoriteten ser ut att hamna runt -27 och mindre. Jämför vi med samma simulering utan månadssparande ser det ut som följer:

Maxförlust utan månadssparande (95 % av utfallen)
Maxförlust utan månadssparande (95 % av utfallen)

Här ser vi en tydlig förskjutning åt vänster där förlusterna blir större. Det hänger ihop med att ett månadssparande gör att man kan få en extra skjuts uppåt i tider av återhämtning. Det är en av de viktigaste anledningarna till att jag tjatar om att månadssparande är bland det bästa man kan göra.

Jag tycker även det är tydligt med mitt återkommande påstående om att:

Under en 15 års period kommer du minst se två nedgångar om -50 procent eller mer.

Det visar simuleringen tydligt. Särskilt då den till och med bara innehåller 95 procent av alla utfall.
 Naturligtvis hänger det här också ihop med hur stor månadssparandet är i förhållande till kapitalet. 1 000 kr i månaden på en portfölj på 100 000 kr motsvarar 1 procent. Samma månadssparande på 1 000 kr på en portfölj på 10 000 000 kr, hade självklart haft en mindre effekt. 

Globala barnportföljen 2017-2018

Om vi tittar på utfallet hur det faktiskt har gått för Globala barnportföljen, så ser det ut som följer:

Faktisk utveckling för globala barnportföljen från 2017 till 2018 i förhållande till SIXRX och MSCI World.
Faktisk utveckling för globala barnportföljen från 2017 till 2018 i förhållande till SIXRX och MSCI World.

Det har onekligen gått väldigt bra även om tidsperioden är väldigt kort. Att den har slagit index handlar dock mer om tur än om skicklighet. Det som jag egentligen tycker är mest intressant är hur portföljen håller sig inom sitt ”sannolikhetsstaket” – som dessutom bara är ett 68 % sannolikhetsstaket. Ovanstående graf är en jämförelse per den siste december 2018. Om du vill se utvecklingen just nu, rekommenderar jag Nordnets tjänst Shareville (annonslänk):

Du kan prenumerera på portföljen via Shareville utan kostnad.

Förvänta dig en extrem avkastning

Även om jag i artikeln pratar om att sannolikheten är hög för en årsmedelavkastning om 7-8 procent, är det viktigt att komma ihåg den inte är jämn. Snarare tvärtom. Nedanstående bild är en illustration, inspirerad från Nordnet, som visar den svenska börsens (SIXRX) avkastning alla år mellan 1980 och 2018.

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans
Förvänta dig INTE en jämn utveckling på 7-8 % per år…

Bilden visar tydligt att avkastningen inte är jämn på 8 % varje år. Den är snarare ganska extrem där majoriteten av år hamnar i spannet ”Mer än +30 procent”. På samma sätt finns det tre år där resultatet blev mindre än -30 procent. Däremot kommer den genomsnittliga årsmedelavkastningen vara runt 7-8 procent.

Jämförelse med värden från fondroboten Lysa

I samband med att jag uppdaterade artikeln om Nybörjarportföljen delade fondroboten Lysa med sig av sin data. Det medförde att jag kunde göra jämförande simuleringar mellan deras portfölj och min egen. Den springande frågan för mig var nämligen – ”Vad tjänar eller förlorar jag på att använda en fondrobot jämfört med att göra det själv?”

Därmed vill jag först och främst säga tack till Lysa för datan. Sedan vill jag vara tydlig med att alla simuleringar och beräkningar är mina egna och inget som Lysa därmed kan hållas till svars för. Så här såg i alla fall utfallet ut när jag hade kört Monte Carlo-simuleringen:

Tabell 9. Jämförelse av min simulering med en simulering med Lysas siffror
  Lysa simulering Min simulering
Avkastning (50 percentilen) 6,7 % 8,4 %
Slutvärde 379 000 kr 430 000 kr
Max förlust med månadsspar -26,3 % -21,3 %
Max förlust utan månadsspar -30,9 % -26,2 %

Min personliga reflektion är att jag blev förvånad över att skillnaden blev så stor i det här fallet. När vi gjorde samma simulering i avsnitt #89 kring Nybörjarportföljen blev siffrorna i princip identiska. Jag har ännu inte riktigt listat ut vad det beror på, men sannolikheten är stor att det beror på överexponeringen jag har mot Sverige och svenska investmentbolag som historiskt har gått fantastiskt bra.

Handen på hjärtat tror jag inte att min portfölj är så väsentligt mycket bättre som ovanstående siffror visar. Det är därför som jag också hellre säger att den förväntade avkastningen för en 90/10-portfölj ligger mellan 7 och 8 procent i årsmedelavkastning. Snittet av Lysa och min egen portfölj landar ju perfekt på 7,55 procent…

Faktiska utfall över en 20 års period med 90/10 hos Lysa

Lysa har även varit snälla nog att tillhandahålla historisk data där man kan se hur en Globalportfölj, det vill säga en 90/10-fördelning skulle betett sig hos dem de senaste 20 åren (Lysa har inte 20 års historik, så en del är baktest och en del är faktisk data). Denna kan ses i grafen nedan:

Utvecklingen för en 90/10-portfölj hos Lysa under de senaste 20 åren. En kombination av faktiskt och baktestad data.
Utvecklingen för en 90/10-portfölj hos Lysa under de senaste 20 åren. En kombination av faktiskt och baktestad data.

Ovan säger inte så mycket, utan det som jag tycker är mer intressant är de beräkningar man kan göra utifrån ovanstående kring:

Tabell 10. Analys av ovanstående historiska data
Medelavkastning per år 7,3 %
Medelavkastning per månad 0,61 %
Total avkastning 20 år 268 %
Maxförlust -44,5 %
Standardavvikelse (månad) 3,7 %
Standardavvikelse (år) 12,7 %
Sharpe-kvot 0,49
Value-at-risk (månad, 95 %) -5,8 %
Value-at-risk (månad, 99 %) -8,3 %
Genomsnittet av value-at-risk utanför 99 % (CVaR99%) -9,4 %

Även här landar vi på en siffra på 7,3 % på förväntad årsmedelavkastning så jag tror inte det är orimligt att räkna 7-8 procent. Maxförlusten ligger på -44,5 % vilket också går i linje med bådas simuleringar då inget månadsspar är inräknat. Sharpe-kvoten ligger lite över förväntning på 0.5. Enligt min avsnitt #61 om Sharpe-kvot så borde den ligga på ca 0.4.null

Hur mycket riskerar du av din portfölj på månadsbasis? (Value-at-risk)

De sista tre raderna är intressanta då de behandlar risken. Man använder beräkningsmodellen för ”value-at-risk” som betyder att hur mycket av min portfölj riskerar jag i genomsnitt. Tolkningen av den första value-at-risk-raden är att en enskild månad kommer en förlust i genomsnitt att vara -5,8 procent i 95 % av fallen (-3,5 för Nybörjarportföljen). Utökar vi spannet att inkludera 99 % av alla fall så ökar genomsnittet av en förlust till -8,3 procent (Nybörjarportföljen 5,3 %). Den sista raden visar vad genomsnittsförlusten är av alla fall utanför 99 % spannet.

Det vill säga att vi tittar på den där sista procenten med extremfallen och tar genomsnittet på den. Vi buntar ihop alla extremfall, som bara händer 1 gång på 100, och tar genomsnittet på dem. Då får vi att en ”genomsnittlig extremförlustmånad” hamnar på -9,4 % (5,9 %). Det är bra eftersom det ligger nära -8,3 %. Man vill nämligen inte ha en situation där det i 99 % av fallen är -9,4 % men extremfallen är -100 %.

Så man kan säga att i 95 % av fallen så riskerar du i en Global banrportfölj -5,8 % per månad av ditt investerade kapital. Sedan får man själv bedöma om det är rimligt eller inte. Tycker man att det är för mycket, då ökar man andelen räntor till mer än 10 procent men då minskar också den förväntade avkastningen. Tycker man att det är för lite, då minskar man andelen räntor. Gas och broms, precis så som vi pratade om tidigare.

Maximal förlust på en Nybörjarportfölj hos Lysa 1998-2018

Lysa tillhandahöll även följande förlustgraf för utvecklingen av en global barnportfölj hos dem. Det är en graf där man har plockat bort alla uppgångar och endast har ritat in nedgångarna.

Maximal drawdown graf för en 90/10 portfölj hos Lysa mellan 1999 och 2019.
Maximal drawdown graf för en 90/10 portfölj hos Lysa mellan 1999 och 2019.

Jag tycker den här intressant av två anledningar. För det första så visar den tydligt hela IT-bubblan (2000-2003) och finanskrisen (2007-2008) och hur portföljen betedde sig då. Här ser vi hur maxförlusten bottnade på runt -45 procent. Det är en ganska stor nedgång som för många var väldigt jobbig. Än värre var den om du inte hade de 10 procent räntefonder som är inräknade i ovan.

För skojs skull gjorde jag en jämförelse med med max-förlusten med Nybörjarportföljen med sin 60/40-fördelning:

Maximal drawdown graf för en 90/10 och en 60/40-portfölj hos Lysa mellan 1999 och 2019.

Maximal drawdown graf för en 90/10 och en 60/40-portfölj hos Lysa mellan 1999 och 2019.

Här syns tydligt hur räntefonderna agerar broms och krockkudde. Nedgången under IT-bubblan blev begränsad till -30 procent vilket var långt bättre än index som sjönk under -45 procent.

Jämförelse i siffror mellan olika fördelningar

Jag roade mig även med att jämföra olika fördelningar så att man kan få en känsla för hur det skiljer de olika portföljerna mellan:

Tabell 11. Analys av ovanstående historiska data
Fördelning aktier/räntor 20/80 60/40 90/10 100/0
Medelavkastning per år 4,4 % 6.05 % 7,3 % 7,7 %
Medelavkastning per månad 0,37 % 0.50 % 0,61 % 0,64 %
Total avkastning 20 år 139 % 214 % 268 % 284 %
Maxförlust -4,3 % -27.0 % -44,5 % -49,5 %
Standardavvikelse (månad) 0,88 % 2.39 % 3,7 % 4,1 %
Standardavvikelse (år) 3,0 % 8,28 % 12,7 % 14,2 %
Sharpe-kvot 1,1 0.61 0,49 0,47
Value-at-risk (månad, 95 %) -1,3 % -3,5 % -5,8 % -6,6 %
Value-at-risk (år, 95 %) -5,1 % -13,7 % -20,9 % -23,3 %
Value-at-risk (månad, 99 %) -1,7 % -6,1 % -8,3 % -9,3 %
Value-at-risk (år, 99 %) -7,1 % -19,3 % -29,5 % -32,9 %
Genomsnittet av value-at-risk utanför 99 % (CVaR99%, månad) -1,5 % -5,9 % -9,4 % -10,5 %

Jag tänker ovanstående tabell är intressant just utifrån hur den förväntade avkastningen varierar i förhållande till de olika riskmåtten. Jag kanske har otur när jag tänker just nu, men jag upplever det inte motiverat att gå från 90/10 till 100/0.

Jag vill återigen påpeka att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Alla ovanstående siffror bygger på historia. Värdet är inte så mycket att se det som ett facit som att se dem för att få en känsla för vad som är rimligt att förvänta sig. Det är ungefär som de tragglade med oss på tekniska högskolan – man måste alltid kunna göra ett rimligt överslag och landa inom rätt tiopotens.

Slutord, kommentar och invändning

Jag hoppas att du med den här artikeln fått lite mer kött på benen och insikt kring hur man kan tänka kring en portfölj med hög risk och hög avkastning. Mitt guldkorn från researchen är att se att antagandena håller och att det är rimligt att över tid räkna med 7-8 procent i årsmedelavkastning till rimliga riskmått.

Samtidigt vill jag även i slutdiskussionen kasta ljus på att alla inte håller med om ovanstående resonemang. Jag följer t.ex. ett nyhetsbrev från det amerikanska fondbolaget Hussman Funds. I deras nyhetsbrev från mars 2019 skriver de:

“Despite a fairly neutral near-term view, my full-cycle outlook remains very pointed. This is an obscenely overvalued market. Looking over the completion of this market cycle (perhaps 18-30 months), I continue to expect a loss in the S&P 500 approaching roughly -60%, with a negative total return for the S&P 500 over the coming 12-year horizon.”

Hussman Research, “Ground rules of existence“, Mars 2019

Det som de påstår är att även om de i skrivande stund (mars, 2019) har en neutral syn på marknaden så kan man inte räkna med en årsmedelavkastning på 7-8 procent de kommande 10 åren. Motiveringen är att värdet på den amerikanska börsen (60 % av världsindexet) är inte bara övervärderat, utan obscent övervärderat. De räknar med en korrigering på uppemot -60 % (inom ramen för våra simuleringar) och det i sin tur blir ett sänke på den kommande avkastningen.

Jag personligen tycker det är väldigt svårt att förhålla sig till sådant här. Särskilt eftersom forskningen är tydlig med att man inte kan förutsäga framtiden, något vi pratar om i avsnitt #62. Tvärtom säger studier att man i genomsnitt förlorar 2.1 procent i årsmedelavkastning på att försöka förutsäga marknadens rörelser. Särskilt eftersom man behöver ha rätt två gånger; en gång när man går in och en gång när man går ut ur marknaden.

En faktor som förbättrar oddsen är månadssparande som vi var inne på innan. En annan faktor kan vara att inte investera allt på samma gång – något som nästa veckas artikel (avsnitt #92) kommer att handla om – eller att överväga Nybörjarportföljen. Slutligen är det även här som det är så viktigt med fyra-hinkar-principen som hjälper till med den övergripande strukturen.

Slutligen vill jag säga tack för att du har läst hela den här (långa) artikeln och jag hoppas att du även i framtiden vill hänga med oss på RikaTillsammans. Prenumerera gärna på nyhetsbrevet nedan. Om du har frågor, ställ gärna de relaterade till artikeln i kommentarerna och för specifika personliga frågor rekommenderar jag ”Frågor och svar”.

Tack än en gång för att du gör det här möjligt!
Jan och Caroline

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök