Birgitta Jónsdóttir vill ändå inte sia om utgången av höstens val, som troligen hålls den 29 oktober.

– Jag har ingen aning, men vi förbereder oss för alla tänkbara scenarion, säger hon.

Det är bråda tider, partiet har små resurser och det mesta arbetet inför valet utförs av volontärer.

”Folk litar på oss”

Redan innan Panamaskandalen briserade var Píratar enligt mätningarna överlägset största parti, med som mest 43 procent av rösterna i april.

– Det beror på många olika faktorer. Vi har lyckats mobilisera folk och få dem att tro på att de har något att säga till om. Vi står fria gentemot både finanseliten och den politiska eliten, folk litar på oss och ser att vi inte är korrupta, säger Birgitta Jónsdóttir.

Hon menar att finanskrisen 2008 ledde till en djupare förändring än vad många tror. I dag har islänningarna svårt att lita på och identifiera sig med de etablerade partierna.

– Det återstår att se hur vi ska kunna övertyga folk om att förändring är möjlig – men inte över en natt. Det handlar om långsiktigt, hårt arbete tillsammans, säger hon.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Fiskenäringen viktig fråga

Att islänningarnas förtroende för de styrande är på historiskt låg nivå efter bankkraschen 2008 och Panamaskandalen, där tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tvingades avgå, råder det inget tvivel om. Lägg därtill den nuvarande höger­regeringens skattesänkningar för rika och löftet om folkomröstning om EU-medlemskap som inte infriats, så ser det än mörkare ut för etablissemanget. Birgitta Jónsdóttir framhåller även fiskenäringens utformning som ett tungt vägande skäl till folkets missnöje.

– Fisket är en av våra största kollektiva tillgångar, men det nuvarande kvotsystemet gynnar bara de stora aktörerna. Många fiskebyar förlorar på systemet, deras levebröd hotas. Det gynnar inte ens nationen som helhet. Det här har väckt mycket ilska, säger Birgitta Jónsdóttir.

Píratar föreslår istället ett system likt det de infört på Färöarna där man på försök säljer fiskekvoter på auktion.

Andra viktiga frågor för Píratar handlar om direktdemokrati, transparens inom statsapparaten och mänskliga rättigheter. Partiet ställer sig också bakom en legalisering av droger och vill ge Edward Snowden asyl. Pírata har kallats Europas mest radikala parti.

– Men den viktigaste frågan just nu är att konstitutionen som skrevs 2011 ratificeras och görs till Islands högsta lag, säger Birgitta Jónsdóttir.

Enligt The Guardian tror de flesta analytiker att Píratar kommer att vinna mellan 18 och 20 platser i parlamentet, av 63 möjliga. Det skulle ge dem stora möjligheter att påverka nästa regeringsbildning. Att Island får världens första statsminister från ett Piratparti är inte heller omöjligt. Men Birgitta Jónsdóttir är inte intresserad av uppdraget. Det finns andra i partiet som skulle passa bättre i den rollen, menar hon.

– Jag skapade varken det här partiet eller mitt förra parti för att få makt. Båda mina partier har varit ledarlösa, där ordförande­posten cirkulerat, säger hon.

Hon skulle hellre vilja bli talman, den minst eftertraktade politiska posten på Island, enligt henne.

– Jag tror på den demokratiska styrelseformen, men sättet du styr på måste reflektera nationen. De styrande får inte överskrida parlamentets befogenheter, det vill jag gärna hålla koll på, säger hon.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Varken höger eller vänster

Hon vill omvandla samhället, men det handlar inte om några radikala förändringar, menar hon.

– Jag tror på små steg som får stor betydelse i det långa loppet. Vi måste först och främst ta tillbaka makten till parlamentet och arbeta efter en långsiktig vision. I dag tar en regering beslut som rivs upp av nästa, säger hon.

Pírata skiljer sig från andra antietablissemangspartier, som ofta grundar sig på främlingsfientlighet. De är inte heller lätta att placera på en vänster-högerskala – en form av definition som enligt Birgitta Jónsdóttir är helt irrelevant i dag.

– Jag vägrar att definieras enligt en höger-vänsterskala från andra världskriget. Vi stöder olika partier i olika frågor. Samhället består av en kollektiv mångfald, många röster måste höras säger Birgitta Jónsdóttir.